För regn

Överallt dessa paraplyer. Söndertrasade av Göteborgsstormiga regnväder och bortkastade. En del blir ganska vackra vrak. Min analoga kamera hade givetvis gett bättre bildkvalitet, men, som sagt, det spöregnar ju hela tiden, så jag vågar inte släpa ut den. Tacka vet jag min gamla Pentax spotmatic, den klarade alla väder.

Desmond takes Onomatopiates.
He's a woof woof.

-utdrag ur Metaphorazine från Pixel Juice av Jeff Noon.

Läste halva Fragile Things av Neil Gaiman. Irriterande nog har han valt att ta med fyra av texterna från Smoke and mirrors: mrs Finch, How do you think it feels, In the end och Vampire tarot. De tre första är ju helt ok, lättglömda men småtrevliga, men den sista begriper jag inte vad den gör i någon av novellsamlingarna. Kanske skrev han den när han var femton och kan inte släppa taget? Ofärdig och löst sammanhållen. Kanske han utökat taroten med ett kort eller två sedan Smoke and mirrors? Jag ids inte titta efter. Inte min kopp thé. Resten är sedvanligt lysande, har några briljanta stunder. Hoppas andra halvan är lika bra. Så långt kan jag rekommendera den varmt.

Närsom en måltid är färdiglagad och du endast har kvar att över tallriken strö litet timjan, beakta följande: å timjanförpackningens ovansida har placerats små håltagningar vilka gör det enkelt att sprida ett tunt, behagligt lager krydda över din anrättning. I somliga fall har dessa öppningar lömskt (om än snillrikt) placerats inuti själva locket. Tar man då av detsamma då man ska kondimera finns risken att man överkryddar en aning. Ty emedan något enstaka gram timjan kan lyfta snart nog vilken måltid som helst så kan trettio dito, även av denna utsökta krydda, göra att smaken blir en smula överväldigande.

Mina stackars grönsaker såg ut som små kaktusar under all timjan.