Ack, att få vara rubriksättare. Daglig kontakt med ekots RSS-feed...

FN:s dag mot våldtäkter manifesterades

*djup suck*

Någonstans Odinsgatan-Friggagatan

På promenad

Är inte det här mordförsök? Eller värre än så, någonting i stil med Jag tänker försöka döda dig på det mest plågsamma vis och samtidigt göra dig till en paria i samhället resten av ditt liv vare sig du utvecklar sjukdomen helt eller ej. Så grovt.

On a lighter note... Rubriksättare och deras svenska.

Säpo dementerar mordplaner mot Filippa Reinfeldt.

Ok.

Polis på campus? Bara den idén skrämmer. Ett år gammal story, men intressant.

Your BruinCard is your Passport to Life at UCLA. It serves as your official University identification card/badge, permits access to facilities and special events, and can be used to purchase goods and services through out the University, Medical Center and Health System.

Och nyheten.

At around 11:30 p.m., CSOs asked a male student using a computer in the back of the room to leave when he was unable to produce a BruinCard during a random check. The student did not exit the building immediately.

The CSOs left, returning minutes later, and police officers arrived to escort the student out. By this time the student had begun to walk toward the door with his backpack when an officer approached him and grabbed his arm, at which point the student told the officer to let him go. A second officer then approached the student as well.

The student began to yell “get off me,” repeating himself several times.

It was at this point that the officers shot the student with a Taser for the first time, causing him to fall to the floor and cry out in pain.

(CSO = Community Service Officer, udda koncept. Från hemsidan:

Preserving and enhancing the quality of life for our citizens, and playing a vital role in maintaining a safe and clean environment in the communities we work in.

Deras mission statement är kul läsning.)

Senare halvan av händelsen filmad av någon.

Vad jag undrar mest är vad som hände mellan 'Hej, har du ditt kort?' och det att polisen skjuter honom med en taser första gången.

Kommentarerna från **** the police-mobben är lika trista och givna som de från andra lägret om han gjort som polisen sa, hade ingenting hänt (något som låter mer polisstat än land of the free).

Videon visar brist på empati med någon som just fått en massa ström genom kroppen, ja, men den berättar så mycket mer. Behovet att visa upp filmen, misstron mot medias rapportering...

En plats där en polis anser sig vara auktoriserad att använda övervåld mot någon som inte kan visa upp ett ID-kort är märkligt att tänka sig. Undrar vad poliserna här råkat ut för tidigare på dagen som gör att de inte märker att de befinner sig i ett bibliotek.

Udda ashes to ashes-variant. Skön idé som går ut på att ens aska görs om till blyertspennor. Dessa kommer i en ask med pennvässare inbyggd - efter att alla pennor är slut finns resterna av vässandet kvar. Klart intressant. Flera bra saker på hennes site, men post mortem-delen lockar mest.

Urgammalt. The big time med Suede, från deras tredje singel. 1992...

Jag använde den här som intro till skoluppsättningen på Wendelsberg av Danny och det vida, blå havet (skriven av den absolut briljante dramatikern John Patrick Shanley och översatt till svenska av Klas Östergren nånstans runt 1980). Stora delar av regin blev mycket lik Görans uppsättning på lilla teatern några år tidigare (hävdar fortfarande att det var omedvetet, men det är klart jag tog intryck av en föreställning där jag sett halva repetitionsarbetet och till vilken jag släpade varenda vän jag kunde övertala - vilket gjorde att jag såg den minst 20 gånger själv).

Det var så många bra band den här tiden. Brett Anderson blev bara en i mängden, något som säger en hel del om tiden då britpop-boomen var som störst.

Spooky

Såg just det här på rottentomatoes.


Diva av Jean-Jacques Beineix. En kul film jag nyligen såg om för första gången på kanske 15 år. Tydligen fler än jag som anser att den är värd att uppmärksammas på nytt. Udda att det var så nära inpå.

Passade även på att se om hans Betty Blue 37,2° le matin. Vilken fantastisk film det var, så rätt i tiden. Att se om den var inte helt lätt, det sena 80-talet kom strömmande tillbaks, fick mig att gräva fram en massa gammal musik och annan film (som till exempel Wild at Heart som inte åldrats ett dugg utan var lika bra som då den släpptes). Betty hade inte riktigt åldrats med värdighet, en hel del har hänt i filmskapandet sen dess. Trots det en helyllecharmig återupplevelse.

...bara måste sätta in affischen (här med musik till)...



...ehm, och slutscenen...

Hennes sista replik här ger mig forfarande rysningar över hela kroppen.

Jag tror dock dom menar 'autoantonyms'. Lysande serie, rekommenderas varmt.